gRÄNSLAND / bORDERLANDS

PUBLIC ART FOR FALKÖPING MUNICIPALITY - SOMMARGATAN 2020

OIL ON MDF

+ MDF AND WIRE TO BE USED AS A SWING

~80X150X30 CM X 5

Gränsland

Gränsland började som en gestaltning om längtan. Det handlar nästan alltid om det. En längtan eller önskan om att få leva lite närmare det magiska. Halva min kropp vill befinna sig i fiktionen. Vill tro på Ufon, vättar, tomtar och troll. Vill tro att allt finns och har funnits. Det är såklart omöjligt. Sagor är sagor av en anledning. Berättandet däremot. Det finns.

Jag växte upp i Värmland, ett landskap med en stark berättartradition. Det har sipprat ner i generationerna och bildat en regional identitet. Berättandet har också fått fäste i mig. Jag har alltid befunnit mig nära sagorna. Fascinerats över hur en historia kan vara mer sann ju mer övernaturlig den är. Det spelar ingen roll om det var jättar som placerade ut dom stora stenarna i skogen men det spelar roll att vi berättar om det. Fiktionen går att använda för att skapa existens.

I Gränsland har jag valt att försöka komma närmare. Försökt att använda mig av konsten för att nå fiktionen. På samma sätt som verkligheten kan bli mer sann med hjälp av fiktion så kan sagorna fyllas med verklighet. Därför är Gränsland gjord för att befinna sig i flera tillstånd. Den finns för att skapa en början. Resten av berättelserna skapas av invånarna i Falköping. Under sommaren kommer jag att addera objekt till gestaltningen baserat på bidrag och Gränsland kommer utveckla en egen eller flera olika historier beroende på vem som väljer att berätta något.

eNG/

Borderlands

Borderlands started with a longing. It almost always does. A longing to be a little bit closer to magic. Half of me wants to be in fiction. I want to believe in Ufos, goblins and trolls. I want to believe that they exist. But im also painfully aware that they do not. Fairytales are fairytales for a reason. The storytelling about them however, that exists.

I grew up in Värmland, a place with a strong storytelling tradition. It has seeped down through the generations and formed a regional identity. An identity wich has a strong hold in me as well. I always felt close to fairytales. Fascinated about how a story can be more true the more unnatural it is. It doesnt matter if it was giants who placed the big boulders out in the forest but it does matter that we continue to talk about it. Fiction can be used to create existence.

In Borderlands I've tried to come closer. Trying to use art to reach ficition. Just as reality can become more true with the help of fiction, I believe that stories can be refilled with reality. Therefore, Borderlands is created as a beginning. The continuation of the stories will be created by the viewer and the residents of Falköping. During the summer I will continue to add objects to the installation based on suggestions and contributions and Borderlands will develop its own or several different stories depending on who chooses to tell something.

more about sommargatan